Sir G. E. R. Lloyd är professor i antikens filosofi och vetenskap vid Cambridges universitet. I sin mycket läsvärda filosofihistoriska bok The Ideals of Inquiry: An Ancient History försöker Lloyd att besvara tre frågor: Hur angreps den tidens problemställningar i Grekland, Mesopotamien, Kina och Indien? Vilka antaganden gjordes om undersökningsföremålen? Varför betraktades efterforskningarna som värdefulla?
Bokens övergripande tes är att de politiska system som tänkare har verkat inom har haft ett stort inflytande på hur de bedrev sina undersökningar. Till exempel menar Lloyd att det antika Greklands demokrati främjade en viss typ av argumentation. I både politiken och rättsväsendet var stöd från majoriteten essentiellt. Den som till exempel ville dra ut i krig eller driva ett fall i domstolen var tvungen att lägga fram sunda skäl för sin sak. De tyngsta argumenten vann debatten.
En följd av detta var att argumentationen skiljdes från personen. Till exempel lät Platon i en välkänd demonstration av sin filosofiska metod en slavpojke lösa ett matematiskt problem. Utan att det var hans avsikt visade Platon därmed också att han inte levde i föreställningen att problemets lösning var beroende av problemlösaren som person.
Lloyds andra och tredje fråga gäller vilka antaganden som gjordes om ämnena som avhandlades, och vilket värde undersökningarna hade. Det förra kan illustreras genom en snabb blick på vilka antaganden modern vetenskap gör.
I vissa fall av våra samtida vetenskapliga frågeställningar är det tveksamt om undersökningens föremål ens existerar. I fysikens strängteori, för att nämna ett exempel, är mycket av den vetenskapliga insatsen matematisk snarare än experimentell. Det beräkningarna gäller är inte testbart, åtminstone inte med dagens teknik. Därmed kan frågan ställas om forskarna arbetar med någonting i verkligheten, eller med någonting som är höjt över det världsliga.
Vetenskapen under antiken var inte lika djuplodande som den är idag, men den ackompanjerades ändå av liknande ontologiska frågor. Man försökte att besvara dem till exempel genom olika elementläror, atomism, kontinuumism och så vidare. Ibland var sådana frågeställningar värdefulla för att de ledde till Upplysning eller Sanning, och ibland för att de praktiskt nog kunde ligga till grund för tekniska innovationer med ekonomiska eller militära funktioner.
Det historiska materialet i The Ideals of Inquiry är omfångsrikt och författarens intellektuella gärning stor. Men boken inte okontroversiell. Lloyd menar att gränsen mellan antikt och modernt tänkande borde suddas ut, liksom även dem mellan olika antika folk. Skälet som anförs är att alla människor har samma slags förmåga till resonerande, vilket ju i sammanhanget tycks vara ett närmast trivialt påstående som inte motiverar att fruktbara distinktioner förkastas.
Därtill förespråkar Lloyd en annan metod än vad som annars är vanlig i den här typen av historieskrivningar. I korthet är det många saker som försvårar en historikers arbete. Ofta är det skrivna material som finns bevarat mycket fragmenterat, och inte sällan kryddat till nedtecknarens fördel. Därför ägnar sig historiker traditionellt sett åt en stor portion tolkning.
Lloyd vill lämna denna tradition och i stället använda en jämförande metod. Kunskap om hur man tänkte i antiken ska uppnås genom att man jämför olika antika samhällen och noterar likheter och skillnader dem emellan. Projektet är lovvärt, men kanske gör de många hinder som föreligger att det förblir ett ouppnåeligt ideal.
The Ideals of Inquiry är en mycket välskriven och berikande filosofihistorisk bok med ett sällsynt grepp. En kort återgivning av det här slaget gör den inte rättvisa. Boken är förvisso utgiven på ett akademiskt förlag och med specialister som tilltänkt publik, men det tydliga språket och de många illustrationerna gör läsningen bekväm även för allmänintresserade.
Lloyd, G. E. R. (2016 [2014]). The Ideals of Inquiry: An Ancient History. Oxford University Press.
