© Jesper Ahlin Marceta 2024
Utilitarismen är en konstig teori om moral. Man kan till och med kalla den för pervers.
Utilitarismen är en konstig teori om moral. Man kan till och med kalla den för pervers.
Inför frågan om spädbarn borde ätas med senap eller ketchup har utilitarismen ett svar, vilket visar att utilitarismen är falsk. Vissa frågor borde det inte finnas svar på.
Vill man ha ett hjälpsamt sätt att tänka på moral är det kanske inte klokt att föreställa sig ett “högsta goda” eller “mest värdefulla” – oavsett om det är sant eller inte.
Ny forskningsartikel om hur vi kan utveckla bättre sätt att förstå villkoren för HBTQ-personer som lever i konservativa miljöer.
“Om du skulle rädda livet på fem personer genom att döda en, borde du göra det?” Alla som har läst en grundkurs i moralfilosofi känner igen den här typen av tankeexempel. De är ofta abstrakta och tycks ställa moraliska problem på sin spets. Men hur värdefulla är de för moraliskt tänkande?
För mig är filosofisk kreativitet någonting som för människans filosofiska horisont framåt, men inte långsamt och inkrementellt. Filosofisk kreativitet kan handla om att formulera synteser eller att se saker på ett nytt sätt.
Ibland ägnar sig människan åt filosofi för att det är kul att tänka på abstrakta frågor. En del av filosofin tycks helt enkelt bara handla om att njuta med tankarna.
Mina många tillkortakommanden till trots har jag noterat ett återkommande problem när moral kommer på tal. Begrepp som ”objektivt”, ”relativism” och ”subjektiv” flyger fram och tillbaka i diskussionerna utan ordning. Det gör ett redan svårt ämne ännu svårare.
Moralen är komplex. Alla moraliska frågor kan inte besvaras med en och samma grundprincip – precis som att inte alla vetenskapliga frågor kan besvaras på det viset.