Författare: Jesper Ahlin Marceta

För en tid sedan höll jag ett föredrag för ett gäng politiskt verksamma yngre vuxna. Jag var anlitad för att prata om filosofi, ideologi och etik, vilket jag också gjorde. Med glädje. Jag beskrev Aristoteles syn på människan som ett politiskt djur. Jag pratade om universitetet som institution och om den akademiska filosofins moderna utveckling. Jag berättade om min egen forskning i bioetik. I slutet av föredraget lämnade jag som alltid utrymme för frågor. Och, som alltid, var frågestunden i alla fall enligt mig mer spännande än föredraget självt. Med undantag för den där hockeykillen längst bak. Jag hade noterat…

Eric Brandstedt är fil. dr. i Praktisk filosofi och forskar i klimatetik vid London School of Economics och Lunds universitet. Att ta bilen till affären, semestra på Mallorca, och ha 22 grader inomhus är friheter. Låter det konstigt kan det bero på att frihetsbegreppet sällan används för att beskriva vardagliga val. Men frihet är mer än det som regleras i grundlagen. Frihet är, något skissartad, en relation mellan en aktör, hinder och möjliga utfall: en person är fri då det inte föreligger några hinder för den att handla. Att köra bil, flyga och värma upp sitt hus är därmed friheter…

I wrote this text as a part of the examination on a PhD course I took on Immanuel Kant’s moral philosophy. Basic knowledge is presumed. “Many contemporary proponents of ‘Kantian’ ethics,” O’Neill writes, “want the nicer bits of his ethical conclusions without the metaphysical troubles” (p. ix). In Constructions of Reasons (Cambridge University Press 1989), she shows how many of our time’s moral issues can be treated within Kant’s own theoretical framework. Kant’s accounts of reason, action, and freedom are not “metaphysical extravaganza,” and his moral theory is “neither pointlessly empty nor relentlessly nasty” (ibid). O’Neill argues that philosophy “must…

Det var den första tentan jag skrev. Jag hade just påbörjat mina studier och skulle examineras på en kurs i statsvetenskap. Mina kurskamrater var nervösa, jag var det inte. Jag visste hur det låg till med saker och ting. På plats i salen där tentan skulle skrivas. Likt en sprinter som gör en sista stretch och skakar loss innan hon placerar fötterna i startblocken knyckte jag på nacken och greppade pennan. Nu skulle de få se. Så skrev jag. Sida upp och sida ned. Jag skrev om skatter och miljö och Kina och USA och konsumtionssamhället och människovärde – jag…

Ny forskningsartikel om informerat samtycke.

Vetenskapen innehåller flera praktiker. Allt från studentexaminationer och teoretiska seminarieverksamheter till byggandet av partikelacceleratorer samlas under vetenskapens namn. Jag har utvecklat ett särskilt intresse för en sådan praktik, nämligen det vetenskapliga samtalet. Det vetenskapliga samtalet urskiljer sig från andra samtal i att det följer vissa mycket strikta normer. Man kan säga att det finns en metod för hur själva samtalet om och i vetenskapen ska bedrivas för att betraktas som tillförlitligt. Alla inlägg i det vetenskapliga samtalet ackompanjeras av ett slags referat över dess funktion för samtalet i stort. ”Den här artikeln”, skriver forskaren, ”genomför X, vilket bidrar till aspekten Y av teorin om Z.” Centrala begrepp definieras explicit och utförligt, vilket gör innehållet tillgängligt för kritik. All information som är nödvändig…

Jag har på senare tid – förhoppningsvis för sista gången – engagerat mig i libertarianen Hans-Hermann Hoppes etik. Hoppe är inbjuden som huvudtalare på en konferens som arrangeras av de svenska libertarianerna bakom nyhetssajterna Bubb.la och Corax. Han beskrivs där som världens främsta libertarianska filosof. I det här blogginlägget diskuterar jag denna beskrivning. Ett sätt att utvärdera kvaliteten på någons filosofiska produktion är att undersöka om den blir diskuterad av akademiskt verksamma filosofer. Ett sätt att göra detta är att bekanta sig med den relevanta filosofiska litteraturen, vilket är tidskrävande och förutsätter vissa specialistkunskaper. I stället kan man titta på olika index…

Svenska institutet har, som de säger, tagit ett krafttag för att skydda det fria ordet på sitt twitterkonto @sweden. Kontot drivs av en ny person varje vecka och den förra veckans användare blockerade 12 000 twitterkonton som är förknippade med näthat. Näthat är ett stort problem, men massblockeringen väcker en ilska hos många. Aktionen sägs vara oproportionerlig, eller eftersom Svenska institutet är en offentlig myndighet till och med fel som sådan. Jag tycker inte att åtgärden måste vara orimlig. Men det beror på. Massblockeringen genomfördes mot bakgrund av ett stort register av kända nättroll. Ett problem gäller därför hur detta…

Arkeloggen (återpublicerad här)

Stureakademin