Författare: Jesper Ahlin Marceta

Ingenjörer utan gränser, Uppsala

CS Stockholm

Immanuel Kant (1724–1804) ville liksom andra upplysningsfilosofer underkasta världen förnuftet. Ingenting i denna värld stod bortom det mänskliga sinnets horisont. Det gällde bara att med förnuftet hitta den rätta nyckeln så skulle naturens alla hemligheter vara avslöjade, och skulle därmed även stå till människans förfogande. Människan: världens herre. Det sägs att Kant aldrig lämnade sitt kära Königsberg. Och varför skulle han göra det? Från sitt skrivbord kunde han utforska förnuftet, förnimmelsen och etiken – en upptäcktsresa stor nog även för den mest äventyrlige. Kant kunde lösa världens gåtor utan att ens behöva sätta sin fot i den. Kärleken och den…

Rättviseförmedlingen

Jag har den senaste tiden gjort några inledande undersökningar i vad som har sagts om moralisk individualism i filosofiska kretsar. Projektet har varit spännande. Framför allt har jag förvånats över hur lite som har sagts i ämnet. Moralisk individualism är, för att nämna bara en spännande sak, mycket sällan utförligt definierat. En författare menar till och med att begreppet inte behöver förklaras om den tänkta publiken hör hemma i västerländskt liberala demokratier. Här är individualismen dominant, och de flesta samhälleligt intresserade har en intuitiv förståelse för vad det innebär. Men en intuitiv förståelse är inte alltid tillräcklig. Det är till…

Det ramlar in ett mail från en student som undrar efter vilka kriterier min kurs i etik ska examineras, då innehållet ju är “subjektivt”. Jag smakar på ordet: subjektivt. Det är ett svårt ord, utan tvivel ett av de svåraste jag känner till. Enligt Svenska Akademiens Ordlista är ordet “subjektiv” ett adjektiv med betydelsen “som hänför sig till subjektet; personligt färgad; osaklig”. Är innehållet i min kurs sådant? Personligt färgat? Osakligt? Jag försöker att reda ut precis vad det är studenten menar. Dels kan hen tänkas mena att normativa utsagor, som till exempel Påstående P: “det är fel att tortera oskyldiga människor…

I förra veckan gjorde jag mina första undervisningsuppdrag för den här terminen. Jag är bland annat ansvarig för en kurs i forskningsetik, och gav i tisdags kursens första föreläsning. Introduktionsföreläsningar i etik är alltid svåra. Vilket är egentligen ämnet? Vad är moral? I empiriska vetenskaper är ämnet sällan lika svårfångat. “Den här kursen handlar om Thailand”, kan föreläsaren säga och peka på en karta. “Här ligger det.” Samma sak gäller nog teknik (“i den här kursen får ni lära er om kugghjul och fjädrar), matematik (“facit finns längst bak i boken”) och språk (“Guten tag!”). Men etik? Själva studieobjektet tycks…

För en tid sedan höll jag ett föredrag för ett gäng politiskt verksamma yngre vuxna. Jag var anlitad för att prata om filosofi, ideologi och etik, vilket jag också gjorde. Med glädje. Jag beskrev Aristoteles syn på människan som ett politiskt djur. Jag pratade om universitetet som institution och om den akademiska filosofins moderna utveckling. Jag berättade om min egen forskning i bioetik. I slutet av föredraget lämnade jag som alltid utrymme för frågor. Och, som alltid, var frågestunden i alla fall enligt mig mer spännande än föredraget självt. Med undantag för den där hockeykillen längst bak. Jag hade noterat…

Eric Brandstedt är fil. dr. i Praktisk filosofi och forskar i klimatetik vid London School of Economics och Lunds universitet. Att ta bilen till affären, semestra på Mallorca, och ha 22 grader inomhus är friheter. Låter det konstigt kan det bero på att frihetsbegreppet sällan används för att beskriva vardagliga val. Men frihet är mer än det som regleras i grundlagen. Frihet är, något skissartad, en relation mellan en aktör, hinder och möjliga utfall: en person är fri då det inte föreligger några hinder för den att handla. Att köra bil, flyga och värma upp sitt hus är därmed friheter…

I wrote this text as a part of the examination on a PhD course I took on Immanuel Kant’s moral philosophy. Basic knowledge is presumed. “Many contemporary proponents of ‘Kantian’ ethics,” O’Neill writes, “want the nicer bits of his ethical conclusions without the metaphysical troubles” (p. ix). In Constructions of Reasons (Cambridge University Press 1989), she shows how many of our time’s moral issues can be treated within Kant’s own theoretical framework. Kant’s accounts of reason, action, and freedom are not “metaphysical extravaganza,” and his moral theory is “neither pointlessly empty nor relentlessly nasty” (ibid). O’Neill argues that philosophy “must…