Författare: Jesper Ahlin Marceta

Doktorsavhandling, Kungliga Tekniska högskolan

Medicine, Health Care and Philosophy 22(3), 387–395

Bioethics and Political Philosophy: Nordic Perspectives – Workshop on Autonomy, Stockholm

Genusvetenskapen har under en tid fått mycket – i min mening oförtjänt – kritik i den politiska debatten. Det har slagit mig att kritiken till viss del är bekant sedan tidigare. Ett annat fält, nämligen nationalekonomin, utsätts ofta för liknande motstånd. I det här inlägget pekar jag på tre likheter mellan kritiken som riktas mot de båda fälten. 1. “Orimliga grundantaganden” Nationalekonomins kritiker hörs ofta hävda att forskare inom fältet gör ogrundade antaganden som exempelvis att människan är fullständigt informerad och rationell. Verkliga människor, lyder argumentet, är inte en “homo economicus”. De fungerar inte så som nationalekonomerna antar att de…

Is there progress in philosophy? Pessimists argue that philosophers have debated their favorite questions—is there a free will? what is justice? how is knowledge possible?—for almost three thousand years without learning their truths. A radical skeptic would claim that philosophers should stop wasting ink and paper; ”trim your beard and get a real job!” Stoljar makes the opposite case. In his book, Stoljar defends the optimistic view that philosophy makes progress on reasonably many reasonably-sized problems. Thus, size matters here. Stoljar argues that questions such as whether there is a free will and how knowledge is possible are topic-setting. They…

Den 25 oktober 2018 twittrade den högerprofilerade ledarskribenten och debattören Ivar Arpi: “150 brittiska forskare har här skrivit under ett uttalande som vill förbjuda diskussion om mångfald, om det finns risk att det leder till tanken att mångfald inte är entydigt positivt.” Tweeten avslutades effektfullt med orden “Thoughtcrime! Thoughtcrime!” Arpis påstående var falskt. Som bland andra Nils Karlsson och Ida Östenberg påpekade ville forskarna inte förbjuda diskussion om mångfald. Men vad spelar det för roll? Frågan ska inte förstås retoriskt, utan bokstavligt: varför är sanningen viktig? Ett svar är att sanningen hjälper människan att samarbeta. Sanningen gör det möjligt för individer och grupper…

Years ago, I wrote my bachelor’s thesis on T. M. Scanlon’s book What We Owe to Each Other. I have thus been looking forward to reading his new book in political philosophy on equality. It is fair to say that the topic deserves attention from moral philosophers. Or, at least available data and common sense morality suggest that it does. For instance, in 2014 ”21.2 percent of total income (from wages, salaries, interest dividends and profits from sales) in the United States went to the top 1 percent of earners, and 4.9 percent went to the top 0.01 percent” (p.…

Ny forskningsartikel om personlig autonomi.

På en liten gata i närheten av vårt hem uppstår ofta trafikstockningar. Folk slår på varningsblinkers och ställer sina bilar mitt i vägen medan de springer in i butikerna för att göra ärenden. Tvärstopp. Alla tutar. Några kör upp på trottoarerna för att komma runt och förbi. Min hustru och jag kallar den för ”anarkistgatan”, för där kör folk precis som de vill. Tidigare i höst mailade jag min lokalpolitiker om anarkistgatan och beskrev problemet. Jag bifogade några dagsfärska bilder på stillastående bilar och föreslog att kommunen skulle skylta om stoppförbud. En tid senare fick jag svar från en tjänsteman…

Det moraliska försvaret av ägande- och marknadsprinciper är ett ständigt återkommande diskussionsämne inom liberalismen. Jag ger i essän “Ett humeanskt försvar av äganderätter” ett försvar av äganderätter med rötter i filosofen David Humes etik.