Författare, skribent och redaktör. Intresserad av liberalismens tänkande. Fil.dr. i filosofi.
The word “liberalism” stems from the Latin liber, which means both “free” and “generous,” and liberalis, which means “befitting a free-born person”. To the ancient Romans, the noun liberalitas referred to “a noble and generous way of thinking and acting toward one’s fellow citizens”.
Individualismen är den tvådelade uppfattningen att (1) värdet av den enskilda människan bör respekteras och (2) hållas högre än andra värden, som exempelvis gruppens. Uppfattningen innehåller bland annat en modell av människan, nämligen den abstrakta individen. Modellen representerar verkliga människor i moraliskt och politiskt tänkande och kan ta olika former. Till exempel används olika modeller i teorier om politisk legitimitet och i teorier i biomedicinsk etik, eftersom problemen i de olika områdena skiljer sig åt. Alla modeller har dock en sak gemensamt, nämligen att kritiker hävdar att de är felaktigt konstruerade på en fundamental nivå. Kritiken, som har åtminstone två…
Aftonbladet Kultur
Nyliberalismen är död. Det var självförvållat, och inte en dag för sent. Payam Moula gör i sin debattartikel i Expressen Kultur (7/2) en filosofisk tolkning av samtiden som påbjuder replik. Den liberala individualismen måste försvaras. Redaktören för den socialdemokratiska tidskriften Tiden menar att decenniet vi just lämnat ”är ett där (ny)liberalismen slutligen dog, såväl politiskt som intellektuellt.” Groteska ojämlikheter och stora orättvisor, blandade i en ”giftig cocktail”, har gett upphov till ”det legitima missnöjet mot samhällsutvecklingen, politiken och etablissemanget”. Det finns naturligtvis mycket att säga om denna analys. Men Payam fokuserar i sin text framför allt på den liberala individualismen, som han…
Philosophers often speak of agents, which in general terms are beings capable of some degree of autonomous action, and individuals, which among other things are beings that enjoy political rights. But what about persons? The notion might be underexplored. Catholic philosopher John M. Rist is wildly conservative. In his book What Is a Person? Rist argues that the Western understanding of persons began to disintegrate in the 16th century. Around that time, a secular conception of persons took shape. It replaced “the Mainline Tradition” in which persons were understood in religious terms. The Mainline Tradition account of persons began with…
Oscar Matti hedrade mig med en inbjudan att vara med i hans podd Prata om det för ett samtal om individualism och liberalism. Jag forskar nu om just individualism så det var väldigt roligt att få prata om det. Är människan en isolerad atom eller är hon en social varelse? Vad betyder vår människosyn för liberalismen och politiken?
Prata om det
För oss inom akademin är nog författaren och journalisten Magnus Linton mest känd för sin anställning som “husförfattare” på Uppsala universitet, där han under en tid försökte att piska fram lite liv och lust i forskarnas platta och grådaskiga textproduktioner. Jag vet inte om projektet var lyckat, men efter att ha läst Lintons bok Text & stil tvivlar jag åtminstone inte på att han kan det där med text. Boken riktar sig till dem som skriver facklitteratur och vill göra det bättre. Alltså såna som jag. Linton diskuterar egenskaper hos välskrivna texter, som exempelvis rytm, nivå och stil. Han ger…
No postwar thinker has had a greater impact on liberal political philosophy than John Raws. In her book In the Shadow of Justice, intellectual historian Katrina Forrester accounts for how Rawls’s theory of justice took form and transformed liberal philosophy throughout the latter half of the 20th century. The book is an extraordinary scholarly achievement. It is chronologically structured and split into eight chapters that tell the story of how liberal philosophy developed in light of both theoretical advances and real-world politics. Thereby, Forrester accounts for both internal factors to this development, such as how Rawls’s conceptual apparatus influenced abstract…
Vissa forskare tror att vi inom en snar framtid kommer att kunna hindra åldrandet. Med hjälp av genredigeringsteknologi ska de biologiska processer som gör våra kroppar äldre, inklusive medföljande åldersrelaterade åkommor som demens och hjärt-kärlsjukdomar, kunna bromsas eller fås att helt upphöra. En naturlig följdfråga är om detta är möjligt. Den kan jag inte besvara, utöver att jag vet att det finns både optimistiska och pessimistiska forskare och experter i ämnet. En annan följdfråga är om det är önskvärt. Borde vi hindra åldrande? Bioetikern Gregory E. Pence diskuterar i en forskningsartikel från 2019 tankar om åldrande som härstammar från det…