Författare: Jesper Ahlin Marceta

I do not like moralizations. For instance, I believe that we humans must make dramatic changes to our way of life to stop climate change. Among other things, we are morally obliged to release less carbon dioxide in the atmosphere. Yet, I consider it wrong to blame a friend or co-worker for flying to Paris for the weekend; we should not moralize. How do I reconcile these seemingly conflicting views? The answer is that there is no conflict. My views about moral wrongness belong to one category of thought and my views about moral blameworthiness to another. They are separate.…

Update 2018-10-05: Also see the blog post titled, “The intellectual legitimacy of gender studies: Responding to criticism” Gender studies, an academic field devoted to issues related to gender identity and representation, is currently targeted by social conservatives questioning whether it is a legitimate field of intellectual inquiry. In this text, I elaborate on the conservative argument. I argue that it ignores or obscures some relevant complexities. Taking a different approach to intellectual legitimacy, I argue in support of gender studies as a field of inquiry. Yesterday, The Telegraph reported that the Hungarian government moves to ban gender studies at universities in…

In this essay, I discuss “the human” in the philosophy of Thomas Hobbes (1588–1679) and Richard Cumberland (1631–1718).1 By “the human,” I intend two senses. First, Hobbes and Cumberland adhere to some social ontology, by which I mean that they commit to some philosophical ideas of the nature of human beings. Second, they have moral understandings of human beings, such as their rights and value. The philosophers’ ontologies are connected to their ethics, so that the two dimensions are mutually influential. I explicate Hobbes’s and Cumberland’s views of “the human” in these senses and contrast them with each other. This…

Det hävdas ibland att feminister vill ha jämna fördelningar för de jämna fördelningarnas skull. Jag tror inte att det finns många sådana feminister, men om de finns är åsikten dum. I det här inlägget skriver jag om “utfallsfeminism” och att det troligtvis är en idé som anti-feminister har hittat på snarare än en idé som feminister faktiskt förespråkar. Feminister talar gärna om fördelningar. De pekar till exempel på att kvinnor är föräldralediga mer än män och att det sitter många gånger fler män än kvinnor i bolagsstyrelser. Samma feminister talar också gärna om olika lagstiftningar och policyförslag. De kan till…

Ny forskningsartikel om vad som rättfärdigar omdömen om andras viljeliv.

Den här texten publicerades som gästinlägg på bloggen Arkeloggen 2017-05-07 med titeln “Varför filosofi är viktigt för arkeologi”, men bloggen ser nu ut att ha gått offline. Versionen nedan är samma som det oredigerade manuset som skickades till Arkeloggen och kan därför skilja sig i detaljer som redaktören då ändrade på. Under en utgrävning på 90-talet av Ekron, en av filistéernas städer som nämns i Bibeln, fann arkeologerna en rektangulär plattform med ett urgröpt hål i. Man ställde upp hypotesen att plattformen hade fungerat som ett slags altare. Med stöd i denna hypotes förklarade man att rummet som plattformen stod…

Begreppet allmänningens dilemma är välkänt i samhällsvetenskaperna och politiken. Dilemmat är att handlingar och beteenden som är bäst för den enskilde individen ibland är förödande för gruppen. Något liknande gäller även för den offentliga debatten. Vi kan tala om den offentliga debattens dilemma. Ett exempel som ibland används för att illustrera allmänningens dilemma är förvaltandet av fisket i ett område. För gruppen fiskare är det bäst om alla enskilda fiskare bara tar upp lite fisk, så att området inte blir utfiskat, men för den enskilde fiskaren är det bättre att ta upp så mycket fisk som möjligt. Gruppen behöver koordinera sin gemensamma…

När svenskar är utomlands menar de ofta att Sverige framstår som väldigt bra i jämförelse med landet de besöker: sjukvården och skolan är skattefinansierad, infrastrukturen fungerar och människors rättigheter respekteras. Det är bra att leva i Sverige. Inte sällan menar de att detta är socialdemokratins förtjänst, eftersom socialdemokratin har gjort Sverige. Resonemanget är illa underbyggt. Två saker är särskilt viktiga när resonemanget granskas. För det första måste det klargöras huruvida det är riktigt att karaktärisera Sverige som socialdemokratiskt, hellre än att karakterisera landet som någonting annat. För det andra måste det redas ut huruvida det är socialdemokratin som har gjort Sverige…

Många av oss har som ambition att söka sanningen, att reda ut hur saker och ting faktiskt ligger till. Andra har i stället som avsikt att skapa uppfattningen hos politiska grupperingar att saker och ting är på ett visst sätt – oavsett sanningen. Alla har vi förklaringar till vår hjälp, men med våra skilda syften använder vi dem olika. Den politiska verkligheten gör sanningen orättvisa. Förklaringar till samhällsfenomen är av olika typer. En tydlig kontrast är den mellan förklaringar som bygger på olika typer av samhällsstrukturer och förklaringar som bygger på enskilda individers handlingar och beslut. Båda typerna har svagheter…

En bekant till mig tar snart sin gymnasieexamen och funderar på att börja plugga. Hon är intresserad av samhället, människan och idéer – vilket är vad jag själv jobbar med på universitetet. Det här inlägget riktar sig till henne och andra som går i samma pluggtankar. Vad ska man läsa egentligen? Och hur? Jag begränsar mig här till studier i samhällsvetenskap och humaniora, eftersom det är inom dessa områden jag har min bakgrund, liksom att jag väljer exempel från Uppsala universitet, då det är där min vän vill plugga. Det bör noteras att frågor som gäller vad man ska studera…