Jag läser just nu en kurs i idéhistoria. För några veckor sedan fick vi den ganska roliga uppgiften att låtsas vara Niccolò Machiavelli och i hans namn skriva ett brev till en nutida makthavare. Jag tog mig friheten att leka lite med fantasin.
Min ärade Lejonkung Simba, son av Mufasa, härskare av allt det som solen rör vid, jag är hedrad och djupt tacksam över att Ni accepterar mitt erbjudande att i egenskap av furstlig rådgivare sälla mig till Eders hov. Då min resa är lång låter jag min ankomst föregås av denna korta skrift i vilken jag har sammanställt de viktigaste insikterna och kunskaperna så som de bör tas i akt av Er under den första tiden vid tronen.
Jag uppmanar Er att hålla fast vid Eders trogna rådgivare Zazu, fågelfäet, och Rafiki, apan, ty även den skickligaste härskare är nödgad att förlita sig till män i sin närmsta krets som inte tvekar att säga sanningen så som den ter sig för dem. Uppmana dem att alltid säga sitt hjärtas mening utan onödiga krusiduller! Ni kommer i sinom tid märka att det finns gott om sådana som i fjäskande ordalag spär sin egen fåfänga med Eders nåder. Sådana konstlade karaktärer tvekar inte att låta sina tungor slicka Edra fienders öron om det skulle gagna deras sak och egennytta.
Ni skall inte tolka mina ord som personliga omdömen. Jag delger Er blott av de kunskaper jag förskaffat under femton års flitig och trogen tjänst och djupa studier av antikens herradömen, och av skäl som redan diskuterats tillåter jag mig att tala till Er utan omsvep. Det bekymmer som kommer att uppta Edert sinne mer än vad Ni kommer att önska, men som det är var härskares lott att ägna sina tankar åt, är hur Ni ska behålla den makt Ni besitter. Minns att både Er farbror Scar, liksom Er vördade far Mufasa, förlorade den tron som Ni nu vilar Ers höghets ändalykt på. Eder far, den godhjärtade, genom svek och Eder farbror, den bedräglige, i kamp mot en rättmätig segrare.
Eder tron tillhör er genom arv. Det kommer således att vara lätt för Er att behålla makten, såvida Ni inte bryter mot den ordning som Edra förfäder har infört och i övrigt handlar efter omständigheterna. Ni, som är utrustad med goda förmågor, kan alltid behålla makten såvida den inte berövas Er av extraordinär och omåttlig kraft. En sådan omåttlig kraft svepte in över Er faders rike i form av svekfulla lögner och hyenor, då Er farbror utnyttjade att Er far blottade sin kärlek till Er. Kärleken svämmade över Hans sinne, vilket blev Hans fall från livet och tronen. Hans beklagansvärda misstag var att lyssna till sin moral i stället för sitt förnuft.
Er farbror, som till sin fördel bosatte sig vid Lejonklippan i stället för att härska på avstånd, blev furste till följd av sin duglighet i svekens konst, men saknade den skicklighet som krävs för att behålla ett rike man har förvärvat genom våld. Hans fall tog sin början i den oklokhet med vilken han styrde sitt rike. Ingenting är mer ovisst att lyckas med eller farligare att administrera än en ny politisk ordning. Den som inför en sådan får alla dem till fiender som drog fördel av den gamla ordningen och bara ljumma försvarare i alla som skulle kunna dra nytta av den nya. Som Ni vet anföll hans fiender ursinnigt så fort de fick möjligheten.
Ni gjorde rätt, min herre, i att förpassa de stinkande hyenorna från Ert rike. För att behålla Er makt måste Ni bygga Er makt på säker grund, ty i andra fall går Ni oundvikligen under. Den säkraste grund som stater kan ha är goda lagar och goda stridskrafter. Dessa stridskrafter bör vara av Er egen flock. Som Er farbror fick lära är de dreglande hyenorna utan disciplin. De är maktlystna och illojala. De fruktar inte Rafikis spådomar och är trolösa mot lejon. Med sådana trupper uppskjuter man endast undergången.
Jag kan endast se ett förhållande som talar mot att Ni får behålla tronen: Ni, min härskare, är för god. Den som i alla avseenden vill vara god är nämligen dömd att gå under, då han är omgiven av sådana som inte är goda. En furste som vill behålla sin makt måste därför lära sig att inte vara god och att använda sig av detta eller avstå, alltefter vad omständigheterna kräver. Ni måste förstå att makten kräver av Er att ni anses vara på ett sätt och inte att ni faktiskt är det. Undvik ett rykte om laster som kan beröva Er riket, men om detta är omöjligt kan Ni ge efter utan skrupler. Om Ni efterföljer det som tycks vara en dygd kan det leda till Er undergång, medan något annat som anses lastbart kan leda till säkerhet och välstånd.
Det måste dock sägas att även den härskare som följer allt detta kan omkullkastas av omständigheterna. För att behålla Er makt måste Ni ha Fru Fortuna på Er sida. Jag anser att Fortuna sannolikt bestämmer över hälften av våra handlingar, men att hon ändå lämnar nästan hälften åt oss. Ni måste bygga Ert rike så att det kan stå emot Fortunas nyckfullhet. Minns att hon är en kvinna och därför måste piskas och slås så att hon gynnar Er!
Med dessa ord lämnar jag Er till det att jag anländer och kan träda i Er tjänst.
Den 21 oktober 2014
Niccolò Machiavelli i Florens
