Som filosof får man inte sällan frågan vad det innebär. Vad gör vi filosofer? Mitt svar är ironiskt nog ganska filosofiskt: jag vet inte riktigt. Bara det senaste året har flera olika personer försökt att ge ett bättre svar. I augusti återfanns i Svenska Dagbladet recensionen “Vad gör egentligen en filosof hela dagarna?” och magasinet Modern Filosofi publicerade förra året artikeln “Vem får kalla sig filosof?” Svaret förblir detsamma. Ingen tycks veta vad en filosof är eller gör.
Frånvaron av ett klart och tydligt svar är karakteristiskt åtminstone för den akademiska verksamhet som brukar kallas för “filosofi”. Kanske är det en bra definition: filosofer är sådana som inte ger några raka svar. Men det är knappast tillfredsställande, särskilt inte då våra löner betalas med skattepengar.
Jag brukar säga att även om jag inte vet vad filosofi är så beror nog svaret på sammanhanget. Själva ordet kommer från grekiskans philosophía, som betyder “kärlek till visdom”, och historiskt sett har många kunskapsälskare som idag skulle kallas för exempelvis fysiker eller kemister varit kända som just “filosofer”.
Men under de senaste hundra åren eller så har filosofi utvecklats som en egen akademisk disciplin. Filosofi har därmed blivit mindre av någonting som akademiker av alla slag ägnar sig åt i största allmänhet och blivit mer av en specialitet, även om det förstås inte finns några vattentäta skott mellan olika institutioner på universitet och högskolor. Det är till exempel inte ovanligt att statsvetare och ekonomer är duktiga på politisk filosofi (den omvända kompetensen återfinns dock sällan).
Om man med frågan menar att få reda på vad filosofer gör i akademin kommer man sannolikt att få en viss typ av svar. Ett är att filosofer angriper problem som inte är av en empirisk natur på ett metodologiskt tillförlitligt vis. Filosofer försöker att bereda goda skäl till varför vissa uppfattningar är mer värdefulla än andra inom områden där vetenskapliga redskap som linjaler, vågskålar och mikroskop inte är till någon nytta.
Jag är filosof eftersom det är vad jag gör, men också för att det stämmer överens med konventionellt språkbruk att kalla mig det. På mitt examensbevis står det “praktisk filosofi”, jag är anställd på KTH:s “avdelning för filosofi” och både min forskning och undervisning rör sig inom vad som traditionellt brukar kallas för “filosofiska” ämnen. Många kvalificerade röster kallar den slags verksamhet som jag ägnar mig åt för “filosofi” och det är ett tecken på att filosofi kan vara en god beskrivning av vad jag gör. I ett sammanhang.
I andra sammanhang kan frågan vad filosofer är och gör ha ett helt annat svar. Timon och Pumba sjunger att hakuna matata är en “härligt fri filosofi” och den som hävdar att ordet då används inkorrekt har en ganska tråkig inställning till livet. På liknande sätt brukar Alexander Bard presentera sig som “filosof“. Jag säger inte att han har fel, men inte heller att jag borde beskrivas som “artist” bara för att jag spelar gitarr. Det finns mer eller mindre hjälpsamma sätt att använda ord på.
Frågan kanske kvarstår. Vad gör en filosof? Jag frestas att säga “en filosof tänker åt andra hållet”, vilket jag förvisso tror ofta är sant, men det vore ungefär lika meningslöst som att säga “läser, tänker, diskuterar, skriver och börjar om igen”.
Bekymret ligger nog i att jag har en idé om vad det innebär att angripa problem som inte är av en empirisk natur på ett metodologiskt tillförlitligt vis, just eftersom jag under några år har ägnat mig åt just den saken. Men att med de orden förklara vad filosofi är för den som aldrig själv har mött filosofi är som att förklara för en blind vad färger är genom att säga att de är olika våglängder hos elektromagnetisk strålning. Det är informativt, men inte hjälpsamt.
Därför tror jag att det kan vara bra att ge ett filosofiskt svar på frågan vad filosofi är för någonting. “Jag vet inte riktigt.” Då möts frågeställaren av filosofi, vilket är mer hjälpsamt än vad formella definitioner är. Jag vet vad filosofi är, åtminstone i ett sammanhang, men eftersom du inte vet är det bästa jag kan göra att säga att jag inte vet och hålla tummarna för att du är mottaglig för en demonstration.
