English
The journal Medicine, Health Care and Philosophy has published my research article titled, “A non-ideal authenticity-based conceptualization of personal autonomy.” In it, I further develop a theory that I first presented in the article titled, “What justifies judgments of inauthenticity?“
The theory is intended to solve a moral problem associated with decision-making in healthcare. Patients sometimes make decisions that appear to be inauthentic, i.e., not “genuine,” “real,” “true to themselves,” or similar. For instance, one paradigm case is an anorectic who states that she would rather die than gain weight. The moral problem is to determine whether the claim is authentic and, thus, to what extent the patient’s healthcare decisions should be respected.
In a previous article titled, “The impossibility of reliably determining the authenticity of desires: implications for informed consent,” I argue that it is difficult to determine whether a patient’s healthcare decisions are inauthentic. Because of this difficulty, there may not be a solution to the moral problem associated with possibly inauthentic medical decision-making.
In my new article, I argue that there are nonetheless factors that indicate inauthenticity in patients. I incorporate these factors into an already well-established theory of autonomy to render an authenticity-based conceptualization of personal autonomy.
Finally, I put the full theory to test by applying it to a (hypothetical) case of anorexia nervosa. I conclude that the theory forms a reliable analytical framework and thus succeeds in providing moral guidance in healthcare.
Svenska
Facktidskriften Medicine, Health Care and Philosophy har publicerat min forskningsartikel, “A non-ideal authenticity-based conceptualization of personal autonomy.” I den vidareutvecklar jag en teori som jag först presenterade i artikeln “What justifies judgments of inauthenticity?“
Teorin är avsedd att lösa ett moraliskt problem som är förknippat med beslutsfattande i vården. Patienter fattar ibland beslut som som tycks vara inautentiska, det vill säga som inte är “genuina”, “stämmer överens med patientens verkliga jag”, eller liknande. Ett paradigmexempel är en anorektiker som hävdar att hon hellre dör än går upp i vikt. Problemet är att avgöra om påståendet är autentiskt och i vilken utsträckning det bör respekteras.
I en tidigare artikel, “The impossibility of reliably determining the authenticity of desires: implications for informed consent,” argumenterar jag att det är svårt att bedöma huruvida en patients vårdbeslut är inautentiska. På grund av detta kanske det inte finns en lösning på problem förknippade med inautenticitet i medicinskt beslutsfattande.
I min nya artikel argumenterar jag att det ändå finns faktorer som indikerar inautenticitet i patienters beslutsfattande. Jag inkorporerar dessa faktorer i en redan väletablerad teori om autonomi och utvecklar därmed ett autenticitetsbaserat autonomibegrepp.
Slutligen prövar jag den fullständiga teorin på ett (hypotetiskt) fall av anorexi. Jag drar slutsatsen att teorin utgör ett tillförlitligt analytiskt ramverk och att den därför ger handlingsvägledning i vården.
