Genusforskningen är hotad. Hoten är dels “hårda”, som när Nationella sekretariatet för genusforskning utsattes för en bombattrapp i december 2018. De är också “mjuka”, som när inflytelserika kritiker grundlöst hävdar att forskningen är ovetenskaplig.
Hoten är även strategiska. Högerpopulister angriper nämligen forskningen med avsikten att delegitimera universitet och experter, så de blir fria att själva sprida sina egenkomponerade världsbilder.
Genusforskningen är viktig att försvara. Saken gäller den akademiska friheten. Forskare måste få välja forskningsfrågor och -metoder oberoende från yttre makter.
För drygt hundra år sedan utspelades en liknande debatt som den idag, fast det då var andra discipliner och forskningsämnen som hotades. Då var det ämnen som politisk ekonomi, historietolkning och psykologi som behövde försvaras.
Filosofen John Dewey tog år 1902 dessa discipliner och ämnen i försvar i en artikel med titeln “Academic Freedom”. Dewey erbjöd en för genusforskningens försvarare mycket bekant förklaring till varför forskning i samhällsvetenskap och psykologi angreps:
… the public recognition of the scientific status attained lags behind the fact. As compared with mathematics or physics we can employ the term “science” only in a tentative and somewhat prophetic sense—the aspiration, the tendencies, the movement are scientific. But to the public at large the facts and relations with which these topics deal are still almost wholly in the region of opinion, prejudice, and accepted tradition. It has hardly dawned upon the community as a whole that science really has anything to say upon matters in the social and psychological sphere.
Matematiken och fysiken gäller ämnen och problem som befinner sig på ett visst avstånd från vanliga människors liv. Samhällsvetenskapen och psykologin, å andra sidan, är mer verklighetsnära. Därför är den akademiska friheten än viktigare i just dessa områden:
[The mathematical and physical sciences] have secured their independence through a certain abstractness, a certain remoteness from matters of social concern. Political economy, sociology, historical interpretation, psychology in its various possible applications, deal face-to-face with problems of life, not with problems of technical theory. Hence the right and duty of academic freedom are even greater here than elsewhere.
Deweys försvar av de nya disciplinerna, som vi idag betraktar som självklara delar av akademin, kan sträckas till att gälla även dagens genusforskning. Genusforskningen är ny och – för många – obegriplig. Den utmanar också befintliga maktstrukturer och dominanta föreställningar om den sociala verkligheten.
Just därför är det viktigt att försvara genusforskningen som en del i försvaret av den akademiska friheten. Dewey skrev: “Whatever wounds the body of truth in one of its members attacks the whole organism.” Hoten mot genusforskningen är hot mot forskning som sådan. Om Dewey hade levt idag skulle han ha försvarat den.
Citaten är från den här tryckningen av Deweys artikel:
Dewey, J. (2008 [1902]). Academic Freedom. In Boydston, J. A. (Ed.). The Middle Works of John Dewey, Volume 2, 1899 – 1924 (pp. 53–66). Southern Illinois University Press.
