“Om du skulle rädda livet på fem personer genom att döda en, borde du göra det?” Alla som har läst en grundkurs i moralfilosofi känner igen den här typen av tankeexempel. De är ofta abstrakta och tycks ställa moraliska problem på sin spets. Men hur värdefulla är de för moraliskt tänkande?
Tankeexempel kan förstås som metodologiska redskap. Är värdet av fem liv högre än värdet av en ett? Väl utformade tankeexempel kan användas för att precisera och uttrycka moraliska problem. De hör till filosofins verktygslåda.
Ofta betraktas tankeexempel som “väl utformade” om de är formulerade med precision, vilket nästan lika ofta innebär att “överflödig information” skalas bort. Tänk på frågan som inledde den här texten. Ingen information ges om personernas identiteter, historia eller framtid. Därmed isolerar tankeexemplet värdet av en person eller en handling, allt annat borträknat.
Jag är försiktigt skeptisk till sådana tankeexempel. För mitt sätt att tänka är den “överflödiga informationen” viktig – ofta helt avgörande – för hur det moraliska problemet ska förstås och lösas.
En filosof som har haft betydelse för mitt sätt att tänka på moral är Alasdair MacIntyre. I sin bok After Virtue diskuterar han hur “det goda” kan förstås. Vad är “gott”? MacIntyre skriver:
Jag är någons son eller dotter, någon annans kusin eller morbror; jag är en invånare i den eller den staden, en medlem av det eller det skrået eller yrket; jag hör till den här klanen, den stammen, den här nationen. Alltså måste vad som är gott för mig vara gott för den som innehar dessa roller. […] Det är del av vad som ger mitt liv sin moraliska partikularitet.
Jag håller inte med MacIntyre om just detta. Men med sin moralfilosofi belyser MacIntyre att det inte alltid är lämpligt att lyfta ett moraliskt problem ur sitt sociala och historiska sammanhang. Tankeexempel som ställer värdet av ett liv mot fem är kanske för abstrakt. De är avsedda att uppnå den högsta möjliga graden av precision genom att isolera en värdekonflikt – men kanske skalar exemplen bort information som behövs för att lösa problemet.
För mig har sådana tankeexempel en mycket begränsad funktion. De är värdefulla för att illustrera olika teorier om moral och jag har haft stor nytta av dem när jag har undervisat i moralfilosofi. Men jag tror att tankeexempel ofta är mer värdefulla om de är mindre abstrakta.
Tankeexempel är metodologiska redskap för filosofer, ungefär som mikroskop är för biologer. En filosof som skalar bort för mycket information i sina exempel är som en biolog som studerar en cell i ett mikroskop med så hög upplösning att hon inte längre ser om det är ett löv eller ett äpple hon tittar på. Ibland behöver även filosofer zooma ut och titta på hela bilden.
