Den 1 november skrev jag som reaktion på Fredrik Virtanens gallimatias ett blogginlägg med titeln “So long sociala medier!” i vilket jag högt och klart deklarerade att jag skulle logga ut från sociala medier för gott:
Varför ska jag varje dag frivilligt utsätta mig för ett bombardemang av sådan ofantlig dumhet? Det bara fortsätter att flöda. Så jag stänger av flödet. Kastar in handduken.
Såhär i efterhand får jag väl åberopa inläggets brasklapp om att det var på grund av nikotinabstinens – jag slutade snusa sex dagar tidigare – som jag reagerade så starkt på Virtanens politik. Det blev aldrig någon permanent utloggning, men jag har i alla fall ändrat mitt internetbeteende. Jag följer inte längre flödet och läser bara i undantagsfall åsiktsjournalistik. I stället har jag ägnat mer av min tid åt att läsa böcker (som man gjorde på stenåldern innan Facebook).
Jag har alltid älskat att läsa och förstår först nu att jag saknar att göra det. Nå, det lär väl framkomma nedan att jag inte helt har slutat läsa, men jag tror mig läsa mindre nu än vad jag gjorde förut. Jag har aldrig fört statistik så jag vet inte. I somras satt jag på en AW och diskuterade böcker med Ebba Tornérhielm och Caspian Rehbinder och några till. “Jag läser ungefär fem böcker om året”, gissade jag. Men idag bestämde jag mig för att tänka efter vilka böcker jag faktiskt läste under 2015. Det korrekta antalet var 24. Jag vet inte om det är fler eller färre än föregående år, men jag blev förvånad över att det var så många. En förklaring som mildrar min förvåning är att jag ofta läser bara delar av böcker; minst en handfull av dem i listan nedan läste jag aldrig i helhet.
När listan över böcker väl var färdig slog det mig att jag förstås måste kommentera dem kort. Det är ju ett gott sätt både att påminna sig om vad man har lärt sig och att inspirera andra till (eller avskräcka från) läsning. Av förra årets böcker handlade runt femton stycken om etik och politisk filosofi. De flesta andra var framför allt samhällsvetenskapliga och historiska. Till guldkornen hör Per Anders Fogelströms serie Stad i fem delar – om jag inte minns fel det första skönlitterära jag har unnat mig sedan jag läste August Strindbergs Hemsöborna år 2011. Så vad läste jag under 2015? Jag ska berätta kort och tematiskt.
Jag läste bara en bok om normativ etik, nämligen Alasdair MacIntyres klassiker After Virtue. Boken kom 1981 och i den gör MacIntyre upp med modernismens moralfilosofi. Det folk idag tror är moralfilosofi, menade MacIntyre på ett ungefär, är bara intellektuellt maskerade känslouttryck. Visst har MacIntyre intressanta poänger, fast överlag tyckte jag mest att boken var babblig och pretentiös. I mina skeptiska och efter tiotusen onödiga referenser uttråkade öron låter det som att MacIntyre vill stryka allt moralfilosofin har åstadkommit sedan upplysningen. Jag är väl orättvis, men boken var inte alls min kopp te.
Desto fler böcker blev det inom tillämpad etik (men det är ju också vad jag arbetar med). Jag läste för första gången i helhet Tom Beauchamp och James Childress oerhört inflytelserika bok Principles of Biomedical Ethics. Boken har nu getts ut sju gånger och betraktas som ett standardverk inom bioetiken. Därtill läste jag Allen Buchanan och Dan Brocks Deciding for Others som väckte många intressanta tankar om vad som gäller moraliskt när man fattar beslut åt andra. Vidare läste jag John Christmans The Politics of Persons som fick mig att fundera över personlig autonomi. Den förde mig till Gerald Dworkins något äldre bok The Theory and Practice of Autonomy som jag inte har läst färdigt ännu. Slutligen läste jag också Jonathan Wolffs Ethics and Public Policy som översiktligt visar hur tillämpade etiker hanterar policyfrågor. Jag rekommenderar den starkt till praktiker som vill anlägga ett etiskt perspektiv på sina intresseområden.
På det mer politiska området läste jag Joseph Carens bok The Ethics of Immigration och recenserade den för Theoria. Carens gillar öppna gränser men tycker i slutänden liksom vår regering att välfärdsstaten är viktigare än folks rörelsefrihet. Mer frihetlig är John Stuart Mill, vars böcker On Liberty och Förtrycket av kvinnorna jag läste om. Bra böcker tål att läsas flera gånger. Därtill läste jag utdrag ur Mills Principles of Political Economy och möttes för första gången av hans socialism. Som min chef Sven Ove Hansson sa var Mill förstås del av sin samtid, men jag undrar ändå med exempelvis Frédéric Bastiat i åtanke om Mills ansats i klassanalysen verkligen var nödvändig…
Om Mill trots sin progressiva radikalism var försiktig, noggrann och tillmötesgående var Karl Popper den raka motsatsen. I sina böcker The Open Society and Its Enemies går han till frontalattack på Platon, Hegel och Marx. Jag är förvisso inget stort fan av någon av de tre (jag förstår inte varför den sistnämnde över huvud taget blev publicerad ens i sin samtid) men Poppers penseldrag var lite väl breda. Vi får väl ursäkta Popper med att han skrev i all hast mitt under brinnande världskrig om hotet från totalitarismen utan vår tids kunskap om hur kriget skulle sluta. Slutligen läste jag George Smiths The System of Liberty, i vilken han går igenom hur klassiskt liberala frågeställningar har hanterats filosofiskt genom tiderna. Det var mycket intressant läsning – och Smith är nog för övrigt en av få författare som publicerats av Cambridge utan att ens ha gått färdigt gymnasiet. Smiths och Marilyn Moores essäsamling Individualism var dock inte riktigt lika rolig, även om den var nyttig.
På den mer teoretiska fronten började jag läsa John Searles The Construction of Social Reality och Åsa Anderssons (nu Burman) Power and Social Ontology. Jag har tyvärr inte hunnit läsa färdigt någon av dem ännu, men den senare känns mer angelägen än den förra. Kvarstår gör de praktiska böckerna. Jenny Janssons avhandling Manufacturing Consensus om hur den svenska socialdemokratin formades var oerhört lärorik. Den som tror på deterministiska sagor om hur ekonomiska förhållanden förenade arbetarklassen borde utmana sig själv med denna: narrativet måste kompletteras med hur idéerna gjorde rörelsen möjlig. Anders Lindboms bok Systemskifte? förklarar välfärdsstatens spårbundenhet. Lindbom är mycket mer pessimistisk än jag, men så är jag ju inte heller empiriker.
Avslutningsvis har jag läst Gunnar Erikssons Västerlandets Idéhistoria 1800-1950 som fyllde i många luckor i min historiekunskap. Som Magnus Jernkrok berättade för mig och Erik Hultgren bemästrar Eriksson konsten att förklara naturvetenskap så att man faktiskt förstår. Jag har fortsatt på samma tema med Svante Nordins tegelsten Filosoferna men gav upp efter ungefär 150 sidor. Boken var, som William Bülow också förutspådde, väldigt lexikalt skriven. I stället läser jag nu Nordins Nittonhundratalet (Atlantis, 2005) som snarare än att stapla händelser och tänkare på varandra söker ett mönster i berättelsen om det mest händelserika århundradet i vår historia.
När jag tänker efter har det varit ett väldigt bra bokår. Mitt fokus har skiftat bort från ekonomisk teori (2014 var Hayeks år) i riktning mot det mer historiska. Filosofin dominerar givetvis (även normativt), men jag har berikats väldigt mycket av sådant jag förut aldrig trodde jag skulle läsa. Janssons avhandling är ett exempel. Nu undrar jag hur bokåret 2016 kommer att bli. En sak är säker. Det blir inte mer sociala medier.
Böckerna bokåret 2015:
Åsa Andersson, Power and Social Ontology, Bokbox Publications, 2007
Tom L. Beauchamp & James F. Childress, Principles of Biomedical Ethics, Oxford University Press, 2012
Allen E. Buchanan & Dan W. Brock, Deciding for Others: The Ethics of Surrogate Decision Making, Cambridge University Press, 1990
Joseph H. Carens, The Ethics of Immigration, Oxford University Press, 2015
John Christman, The Politics of Persons: Individual Autonomy and Socio-Historical Selves, Cambridge University Press, 2009
Gerald Dworkin, The Theory and Practice of Autonomy, Cambridge University Press, 1988
Gunnar Eriksson, Västerlandets Idéhistoria 1800-1950, Gidlunds, 2013
Per Anders Fogelström, Stad, (serie i fem delar), Bonnier Pocket, 2009
Jenny Jansson, Manufacturing Consensus: The Making of the Swedish Reformist Working Class, Uppsala universitet, 2012
Anders Lindbom, Systemskifte?, Studentlitteratur, 2013
Alasdair MacIntyre, After Virtue, University of Notre Dame Press, 2012
John Stuart Mill, On Liberty, Penguin Books, 2010
John Stuart Mill, Förtrycket av kvinnorna, Nya Doxa, 2008
John Stuart Mill, Principles of Political Economy, University of Toronto Press, 1965
Svante Nordin, Filosoferna: Det västerländska tänkandet sedan år 1900, Atlantis, 2011
Karl Popper, The Open Society and Its Enemies Volume One: The Spell of Plato, Routledge, 2005
Karl Popper, The Open Society and Its Enemies Volume Two: Hegel and Marx, Routledge, 2005
John R. Searle, The Construction of Social Reality, Penguin Books, 1996
George H. Smith, The System of Liberty: Themes in the History of Classical Liberalism, Cambridge University Press, 2013
George H. Smith & Marilyn Moore (red.), Individualism, Cato Institute, 2015
Jonathan Wolff, Ethics and Public Policy: A Philosophical Inquiry, Routledge, 2011
