• Hem
  • Böcker
  • Arkiv
    • Text och tal
    • Blogg
    • Academia 🇬🇧
  • Kontakt
  • Hem
  • Böcker
  • Arkiv
    • Text och tal
    • Blogg
    • Academia 🇬🇧
  • Kontakt
  • Hem
  • Böcker
  • Arkiv
    • Text och tal
    • Blogg
    • Academia 🇬🇧
  • Kontakt
  • Hem
  • Böcker
  • Arkiv
    • Text och tal
    • Blogg
    • Academia 🇬🇧
  • Kontakt

Jesper Ahlin Marceta

Hem » Åsiktsregistrering och blåprickskonton: vad får göras i kampen mot näthatet?

Åsiktsregistrering och blåprickskonton: vad får göras i kampen mot näthatet?

  • 15 maj 2017

Svenska institutet har, som de säger, tagit ett krafttag för att skydda det fria ordet på sitt twitterkonto @sweden. Kontot drivs av en ny person varje vecka och den förra veckans användare blockerade 12 000 twitterkonton som är förknippade med näthat.

Näthat är ett stort problem, men massblockeringen väcker en ilska hos många. Aktionen sägs vara oproportionerlig, eller eftersom Svenska institutet är en offentlig myndighet till och med fel som sådan.

Jag tycker inte att åtgärden måste vara orimlig. Men det beror på.

Massblockeringen genomfördes mot bakgrund av ett stort register av kända nättroll. Ett problem gäller därför hur detta register har upprättats. Det måste ha genererats med en tillförlitlig och åsiktsneutral metod så att inte konton eller värderingar registreras godtyckligt.

Ett annat problem gäller att metoden måste redovisas så att den kan utvärderas offentligt. Den är oetisk om den är dold eller på annat sätt otillgänglig för kritik.

Slutligen måste den skilja mellan konton och människor. Konton får registreras, människor får det inte. Det jag kallar för “blåprickskonton”, alltså sådana som har en verifierad användare med en öppen identitet, får inte registreras av myndigheter.

Det gäller att navigera snyggt kring yttrandefrihet, integritet och politisk neutralitet i kampen mot näthatet. Liberala värden som tolerans och pluralism måste vägleda motståndet.

Jag tycker att Twitter har lyckats ganska bra genom att införa blåprickskonton. Verifieringen av användarens identitet medför också möjligheter till ansvarsutkrävande. Ett blåprickskonto kan inte gömma sig bakom anonymitet.

Verifiering är i sig en enkel men effektiv metod mot näthat. Idén med blåprickskonton borde kunna vidareutvecklas.

Sociala medier och nätpublicister borde kunna erbjuda en plattformsöverskridande verifieringstjänst. Det vill säga en tjänst som internetanvändare frivilligt kan ansluta sig till för att verifiera sina identiteter, som globala blåprickskonton.

Och varför nöja sig med det? Konton skulle kunna betygsättas av andra användare efter kriterier som saklighet och hövlighet. Färgsätt prickarna från blått till rött efter uppträdande och pålitlighet. Algoritmer skulle kunna kontrollera för olika försök att manipulera tjänsten. Gör det möjligt att neka overifierade konton från att kommentera Facebookinlägg och tidningsartiklar. Och så vidare.

Näthatet kräver åtgärder. Jag tror att insatser mot obefogad anonymitet är ett steg i rätt riktning. Om det görs på rätt sätt.

Bild av Jesper Ahlin Marceta

Jesper Ahlin Marceta

Författare, skribent och redaktör. Intresserad av liberalismens tänkande. Fil.dr. i filosofi.

Ny forskningsartikel om individualism

  • 26 oktober 2021
Foto: Daniel James/Unsplash

Surrogatmödraskapet borrar sig in till de viktiga frågorna

  • 26 juli 2019
Foto: Camylla Battani/Unsplash
© Jesper Ahlin Marceta 2025

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.