© Jesper Ahlin Marceta 2025
Sveriges författarfond har beviljat mig ett arbetsstipendium på 100 000 kronor.
Författare, skribent och redaktör. Intresserad av liberalismens tänkande. Fil.dr. i filosofi.
Sveriges författarfond har beviljat mig ett arbetsstipendium på 100 000 kronor.
En rolig och underhållande bok som jag verkligen tyckte om att befinna mig i och verkligen kan rekommendera!
Färgstarka karaktärer, komiska scener men också ett djup som ger lite eftertanke och tuggmotstånd. Trots humorn är det ingen tramsbok. Det går att både känna med och förargas över många personer, flera viktiga frågor tas upp. Våga läsa denna udda bok, häng med till Flödarp!
Tragisk, komisk, nästan som en Shakespearepjäs med förvecklingar och nya infallsvinklar på det eviga ämnet, mysteriet med att vara människa. Det gör denna skröna synnerligen läsvärd.
Jesper Ahlin Marceta bjuder på stor underhållning, serverar hisnande anekdoter med sprudlande galghumor om en familj som inte är riktigt som andra.
Jag gillar den här boken mycket tack vare alla alla underbara karaktärer, men främst för Jespers språk som jag tycker är fantastiskt bra och eget.
Det här är en saga för vuxna, en ballad, en komedi och familjedrama. Den är välskriven och en fröjd att läsa. Historien i sig är omtumlande och innehållsrik (och osannolik) men egentligen handlar det om livets vardag och nyckfullheter, om de enkla och lilla, om alla detaljer som bildar en enhet som Jesper Ahlin Marceta skildrar med en stor dos humor. En roman om allt och inget som hänger kvar långt efter sista sidan. En pärla till bok!
Att karaktärerna känns äkta och levande gör berättelsen än mer intressant och miljöbeskrivningarna är målande och filmiska.
Omtumlad, omskakad och förvirrad. Vad är det här? En skröna? En vuxensaga? En familjekrönika fylld av lika delar mörker och humor. Är det bra? Ingen aning. Är det underhållande? Definitivt. I all sin absurditet är det trots allt en historia som stannar kvar.
En vindlande skröna med en eftertänksam humor. Där finns en ironisk underton som som aldrig förlorar sin värme och som gör att jag känner lite mer med bokens människor som är så personligt, inkännande och pricksäkert beskrivna. Det är lättsamt utan att vara ytligt, drivet utan att vara överdrivet och gör det vardagliga till något halsbrytande. Och framför allt är det roligt utan att bli tramsigt.