<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: The Ideals of Inquiry, av G. E. R. Lloyd	</title>
	<atom:link href="https://jahlinmarceta.se/the-ideals-of-inquiry-av-g-e-r-lloyd/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://jahlinmarceta.se/the-ideals-of-inquiry-av-g-e-r-lloyd/</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Wed, 15 May 2024 13:17:13 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Bokåret 2016 - Jesper Ahlin Marceta		</title>
		<link>https://jahlinmarceta.se/the-ideals-of-inquiry-av-g-e-r-lloyd/#comment-166</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bokåret 2016 - Jesper Ahlin Marceta]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 May 2024 13:17:13 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://jesperahlin.com/?p=3865#comment-166</guid>

					<description><![CDATA[[&#8230;] På ett mer filosofihistoriskt tema läste jag Staffan Källströms Den Gode Nihilisten om Axel Hägerström och Uppsalafilosofin. Boken ska skildra hur den värdenihilistiska Uppsalafilosofin har påverkat svensk idédebatt, men jag är osäker på om den lyckas med det. Källström återger mest vad akademiker som har kommenterat värdenihilismen har skrivit, vilket inte är samma sak som att värdenihilismen har varit inflytelserik. I slutet av boken sägs också att frågan är svår att besvara och att det kanske i stället är en rationalistisk attityd som är den Hägerströmska filosofins viktigaste arv till eftervärlden. Därtill läste jag G.E.R. Lloyds The Ideals of Inquiry om vetenskapligt tänkande i det antika Grekland, Mesopotamien, Kina och Indien. Lloyd driver tesen att de politiska system som tänkare har verkat inom har haft ett stort inflytande på hur de bedrev sina undersökningar. Läs gärna min recension av boken. [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] På ett mer filosofihistoriskt tema läste jag Staffan Källströms Den Gode Nihilisten om Axel Hägerström och Uppsalafilosofin. Boken ska skildra hur den värdenihilistiska Uppsalafilosofin har påverkat svensk idédebatt, men jag är osäker på om den lyckas med det. Källström återger mest vad akademiker som har kommenterat värdenihilismen har skrivit, vilket inte är samma sak som att värdenihilismen har varit inflytelserik. I slutet av boken sägs också att frågan är svår att besvara och att det kanske i stället är en rationalistisk attityd som är den Hägerströmska filosofins viktigaste arv till eftervärlden. Därtill läste jag G.E.R. Lloyds The Ideals of Inquiry om vetenskapligt tänkande i det antika Grekland, Mesopotamien, Kina och Indien. Lloyd driver tesen att de politiska system som tänkare har verkat inom har haft ett stort inflytande på hur de bedrev sina undersökningar. Läs gärna min recension av boken. [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bokåret 2016 &#124; Jesper Ahlin		</title>
		<link>https://jahlinmarceta.se/the-ideals-of-inquiry-av-g-e-r-lloyd/#comment-24</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bokåret 2016 &#124; Jesper Ahlin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Jan 2017 12:26:02 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://jesperahlin.com/?p=3865#comment-24</guid>

					<description><![CDATA[[&#8230;] På ett mer filosofihistoriskt tema läste jag Staffan Källströms Den Gode Nihilisten om Axel Hägerström och Uppsalafilosofin. Boken ska skildra hur den värdenihilistiska Uppsalafilosofin har påverkat svensk idédebatt, men jag är osäker på om den lyckas med det. Källström återger mest vad akademiker som har kommenterat värdenihilismen har skrivit, vilket inte är samma sak som att värdenihilismen har varit inflytelserik. I slutet av boken sägs också att frågan är svår att besvara och att det kanske i stället är en rationalistisk attityd som är den Hägerströmska filosofins viktigaste arv till eftervärlden. Därtill läste jag G.E.R. Lloyds The Ideals of Inquiry om vetenskapligt tänkande i det antika Grekland, Mesopotamien, Kina och Indien. Lloyd driver tesen att de politiska system som tänkare har verkat inom har haft ett stort inflytande på hur de bedrev sina undersökningar. Läs gärna min recension av boken. [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] På ett mer filosofihistoriskt tema läste jag Staffan Källströms Den Gode Nihilisten om Axel Hägerström och Uppsalafilosofin. Boken ska skildra hur den värdenihilistiska Uppsalafilosofin har påverkat svensk idédebatt, men jag är osäker på om den lyckas med det. Källström återger mest vad akademiker som har kommenterat värdenihilismen har skrivit, vilket inte är samma sak som att värdenihilismen har varit inflytelserik. I slutet av boken sägs också att frågan är svår att besvara och att det kanske i stället är en rationalistisk attityd som är den Hägerströmska filosofins viktigaste arv till eftervärlden. Därtill läste jag G.E.R. Lloyds The Ideals of Inquiry om vetenskapligt tänkande i det antika Grekland, Mesopotamien, Kina och Indien. Lloyd driver tesen att de politiska system som tänkare har verkat inom har haft ett stort inflytande på hur de bedrev sina undersökningar. Läs gärna min recension av boken. [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
