Den vetenskapliga tidskriften Medicine, Health Care and Philosophy har publicerat min artikel “The impossibility of reliably determining the authenticity of desires: implications for informed consent”. Artikeln handlar om vad det innebär för ett begär att vara autentiskt.
Med den begreppsapparat som jag använder i artikeln är begär den minsta komponenten i våra viljeliv. Om en människa har en önskan att, säg, avstå från ett viktigt medicinskt ingrepp så har denna önskan någonting med våra begär att göra. Frågan kan ställas om giltigheten i ett samtycke beror på huruvida de underliggande begären är autentiska eller inte.
I artikeln använder jag en hypotetisk patient vid namn Anna som vill avstå en operation, vilket förvånar hennes (lika hypotetiska) läkare. Läkaren tänker att det kanske inte är Annas egentliga vilja att avstå – kanske borde man strunta i att Anna inte samtycker till operationen och genomföra den ändå, för hennes eget bästa. Annas vägran att samtycka till en operation, menar läkaren, härrör inte från autentiska begär.
Läkarens argument förutsätter att det är möjligt att på ett tillförlitligt vis avgöra autenticiteten i begären. Det är vad min artikel handlar om.
Jag samlar i artikeln olika teorier om vad det innebär för ett begär att vara autentiskt och ordnar dem i en taxonomi. Sedan prövar jag om taxonomins olika kategorier kan ge tillförlitligt observerbara konsekvenser. Jag finner att det i praktiken är omöjligt att se huruvida begär är autentiska eller inte. Alltså är inte läkaren moraliskt berättigad att med stöd i sitt argument bortse från Annas önskan att inte bli opererad.
Min artikel bidrar till den filosofiska konversationen om autonomi och samtycke. Argumenten i den är viktiga bland annat för diskussioner om paternalism.
